we/don't/care/what/they/say

Det är ganska jobbigt att jämt och ständigt känna ångest. För egentligen ingenting. Jag har ingen aning om varför, utan ångesten bara smger sig fram iallafall en gång i månaden. Det går egentligen inte att beskriva hur känslan är. Dem som har ångest vet. Jag läste på en bok som jag blev rädd för. Innehållet alltså. Att det händer. Att saker faktiskt händer under den perfekta ytan. Att det kan hända mig. Jag badade nyss och jag läste lite i boken Bryta om. Jag fick ångest I badet så jag var tvungen att sluta läsa och skölja av mig och gå ut ur badrummet. Jag var tvungen att sätta mig vid datorn och prata. Skriva lite här. Lyssna på musik. Släppa mina dumma dumma tankar och försöka glömma bort allt som egentligen är verkligheten. Jag vill sätta mig och gråta. Vilket iförsig kanske är det bästa. Iallafall för mig. Lyssna på musik. Jag ska inte svamla mer. Denna texten var väl egentligen mer riktad till mig själv. Alla har sina dåliga dagar. Idag är min.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0